Fartygsikonen / kursvektorn verkar vara felorienterad

Två av de mest förväxlade navigationsbegreppen är kurs och kurs över grund (COG). Kurs är den vinkel som anger fartygets orientering i förhållande till sann eller magnetisk nord, kort sagt, det är den riktning som fartyget pekar mot. Förutsatt att den magnetiska kursgivaren har kalibrerats och justerats korrekt.

COG är den vinkel som anger riktningen i vilken fartyget rör sig över jorden i förhållande till magnetisk eller sann nord. Enligt definitionen av COG måste fartyget vara i rörelse för att uttrycka riktningen för dess rörelse. Om du är stillastående kommer du att få en ogiltig COG-avläsning. Beroende på fartygets hastighet och avdrift (resultat av ström- och vindvektorer) kan kurs och COG vara mycket nära eller mycket olika i värde. Generellt sett kommer kurs och COG att vara närmare i värde när fartygets hastighet ökar, vilket minskar effekterna av avdrift. Motsvarande kommer långsammare fartyg att påverkas mer av avdrift och därför kommer långsammare fartyg vanligtvis att visa större skillnader i de värden som rapporteras för kurs och COG.

Man kan avgöra om Raymarine-systemet har anslutits till en källa för kursdata genom att konfigurera Multifunction Display (MFD) för att visa "Kurs"-data inom MFD:s Databar, Databox eller inom en av Data-applikationens Datapaneler. Om det rapporterade värdet för "Kurs"-data är ---, kan man anta att Raymarine-systemet inte har anslutits till en källa för kursdata (t.ex. en autopilot).

När fartyget är på väg och gör god fart, kommer kartapplikationen på en MFD som körs inom ett system som saknar en källa för kursdata att:

• Orientera kartan enligt inställningen för kartorientering
• Offsetta kartan och fartygsikonen enligt inställningen för båtposition

Head-Up vs Course-Up kartorientering ... Liksom förväxlingen mellan kurs och COG, antar många operatörer av system som saknar en källa för kursdata felaktigt att kartapplikationen bör konfigureras till Course-Up orientering snarare än Head-Up orientering, när de vill att systemet ska orientera kartan i den riktning som fartyget rör sig. Head-Up kartorientering används oftast av dem som navigerar i pilotvatten och/eller vill att alla objekt som visas inom kartapplikationen ska visas relativt till fartygets kurs. I kontrast är Course-Up associerat med kartapplikationens navigationsfunktioner (t.ex. Go To Cursor/Waypoint och Follow Route). Om systemet beordras till navigationsläge genom att utföra en av de nämnda kommandona och kartapplikationen sedan beordras till Course-Up, kommer den visade kartan att orienteras för att matcha den navigationskurslinjen till waypoint/cursor-positionen, vilket kanske inte är den riktning som fartyget rör sig över grund (COG) eller pekar mot (kurs).

Det är inte nödvändigt att ansluta en källa för kursdata till systemet, men det rekommenderas starkt, eftersom: om du vill att fartygsikonen ska vara korrekt orienterad när fartyget är stillastående eller navigerar vid manövreringshastigheter eller om man vill använda en av systemets kursberoende eller kursförbättrade funktioner - t.ex. MARPA-spårning eller radaröverlägg Raymarine rekommenderar att noggrann kursdata på 10Hz eller högre tillhandahålls till alla system som använder någon av (men inte begränsat till) följande radar- och kartapplikationsfunktioner:

• MARPA
• AIS-mål som visas inom radarapplikationen
• Waypoints som visas inom radarapplikationen
• North Up eller Course Up orientering inom radarapplikationen
• Radaröverlägg inom kartapplikationen .. kan användas med endast COG.
• Kursvektor inom kartapplikationen
• Fartygsikonorientering inom kartapplikationen (kommer att standardiseras till COG när ingen källa för kursdata upptäcks)
• Kursdatabar och dataapplikationsdataobjekt
• Andra kursberoende funktioner.

Om MFD har anslutits till en källa för kursdata och fartygsikonen är felorienterad och/eller verkar krabba när fartyget gör god fart, skulle systemets kursdatakälla anses behöva kalibreras och justeras eller behöva servas/ersättas. Om kursfel upptäcks, måste fartygets kursdatakälla kalibreras för avvikelse och sedan justeras till korrekt kurs. Ägarens manual för kursdatakällan bör konsulteras för information om hur man kalibrerar den för avvikelse och sedan justerar kompassen. Efter att ha gjort detta, bör kursen testas mot fartygets korrekt kalibrerade vätskefyllda kompass (om sådan finns) igen. Om kursfel fortsätter att upptäckas rekommenderas att kursdatakällan servas/ersätts.

Innan du utför någon kalibrering och justering av en kursgivare, rekommenderas starkt att området runt kursgivaren inspekteras för att säkerställa att alla källor till magnetism (t.ex. järnmaterial, elmotorer, högströmsledare inte har placerats inom minst 3' från kursgivaren. Den vanligaste källan till kursdata ombord på ett fartyg är ett autopilotsystem. Andra kurskällor inkluderar den pensionerade ST60+ instrumentkompassen, Pathfinder Smart Heading System och tredje parts NMEA 0183 och NMEA 2000 GPS-kompasser och magnetiska kursgivare.

Bild av Fluxgate-kompasskursgivare som används på SPX, Smart Pilots etc.

Bild av EV-1/EV-2 kursgivare som används på Evolution-piloter.