HF/SSB i båten - Installationstips

|31/05, 2022

HF/SSB i båten - Installationstips

Denna blogg post ger svar på de mest ställda frågorna och gäller alla typer av HF installationer i båtar/fartyg.

Bakgrund
En marin HF station skall användas vid förbindelse med kustradiostationer eller andra fartyg. Apparaten måste vara godkänd och uppfylla de krav som ställs på en sådan station. En sådan station får inte användas till annan radiotrafik, såsom amatörradio. Likaså får en amatörradiostation inte användas till kontakter med kustradiostationer eller andra fartyg.

För att få nyttja sändaren på en marin HF /SSB station måste man ha ett radiotelefoni certifikat. Detta utfärdas efter utbildning och prov hos Stockholm Radio. Ett sådant cert. Gäller inte för amatörradio trafik.

För att få nyttja en amatörradiostation måste man inneha ett amatörradio certifikat, och inneha tillstånd att nyttja sådan. Detta kräver viss tekniks kunskap och måttlig färdighet i morse telegrafi.

Anslutning av antenn tuner till radiostation
Sker med en koaxialkabel (typ RG-58 räcker väl till de flesta installationer med avstånd upp till 30 meter). I fall då större mekanisk hållfasthet önskas kan RG-213 användas.

Det är en bra regel att göra en s.k. RF choke (HF spärr) på kabeln i varje ända. Linda koaxen i en liten ring 10 till 15 varv, 100–150 mm diameter. Både bakom radiostation och strax utanför antenn tunern. Denna HF spärr hindrar antennsystemet att använda koaxen som jordplan. Vid problem är det lätt att lägga på en delad ferrit kärna och förbättra HF spärrens egenskaper.

Vidare behövs en manöverkabel. Denna består av en 4x0.5mm2 eller större, upp till 30 meter. Vid större längd användes 1.5mm2. Det är mycket viktigt att hålla reda på färgerna. Felkoppling leder ofelbart till skador. Även på denna kabel är det mycket lämpligt att linda HF spärrar i varje ända. Det är ingen fördel att spara på kabellängderna. Även här kan ferrit kärnor behövas. Observera att jordledningen skall kopplas olika i AT-130 beroede på vilke radiostation som används. För amatörradio kopplas jord ledaren till E. På GMDSS stationen till AntC.

Ferriterna kan sättas på utan att kabeln behöver träs igenom. Ferriterna hindrar att HF från antennen fortplantar sig genom båten till radios stationen. På vissa frekvenser ”vill” antennen ha ett jordplan.

Antennen
Det vanligaste är att man använder ett avisolerat stag som antenn element. Försök att få så lång och fri antenn som möjligt. I praktiken brukar 10–18 meter akterstag gälla. Placera en isolator som tål kraften någon meter från masttoppen, samt en vid stagets nedre ända

(0.5–1.5 meter från däck). Tunern placeras vid antennens början, på akterdäck eller strax under däck. Viktigt är att inse att antennen börjar vid antenn tunerns porslins isolator. Den punkten skall anslutas med en kabel till staget. Kabeln strålar och skall behandlas som antenn, det vill säga hänga fritt. Man skall även beakta att den vid sändning håller högspänning.

Denna kabel skall förläggas fritt, inte ligga förankrad mot jordade föremål. Kabeln kan eventuellt strappas  i några punkter.

Det kan även vara idé att dra den genom en slang. Arean 3–10 mm. Samt beakta dess mekaniska egenskaper. Längden blir 1–3 meter. Anslutning till staget görs med linlås och kan förseglas med vulkgummi. Tänk på att inte dra åt för hårt då staget kan skadas.

Jord
Jordningen är det viktigaste på hela anläggningen. Koppling till havet behövs för att antennen skall få ett bra jordplan (jämför biltaket och NMT antennen). På kortvåg (HF) behövs större jord än ett biltak.

Antenn tunerns jordskruv skall anslutas till sjön med kort sladd. Vanligast är att man installerar sintrade bronsplattor under vattenlinjen nära antenntunern. En till två meter mellan tuner och dessa plattor är praktiskt vanliga avstånd.

Att jorda till motorblock, köl, propeller etc. kan ibland vara nödvändigt. En bra ide är att förbereda installationen med jordledningar framdragna från dessa punkter. Dessa sladdar kan man sedan ansluta och testa sig fram vid tunerns jordskruv. För båtar med plåtskrov gäller att ansluta sig till skrovet nära antenn tunern.

Jordledarna bör vara ledare med låg impedans. Det betyder grov area, 6–20 mm2. Man kan även använda kopparband, koppartejp. Man kan även dra flera parallella ledningar till jordpunkterna. Kopparflätor är bra alternativ.

Radiostationen
Till denna är strömförsörjningen det viktigaste. En kortvågsstation behöver 12 volt och drygt 20 ampere vid sändning. Nominell spänning är 13.8 volt +- 15 %. ( 11.7–16 volt).

Ett blybatteri utan laddning kommer snart ner till 12 volt och det finns inget utrymme för spänningsfall i matningen. Använd därför medföljande sladdar direkt kopplade till batteriet. Måste de förlängas skall arean vara rejält grövre. Det är viktigt att både plus- och minussladden kopplas direkt på batteriet. Försök inte använda skrovet som minusledare. Någon ytterligare jordning av radiostationen behövs inte. För att förhindra krypströmmar med korrosion som följd är det viktigt att elsystemet är flytande, dvs att varken plus eller minus från batteriet är kopplat till motorblocket. Bevaka ändå första tiden båtens undervattens detaljer för korrosions skador.

Problem
En fritidsbåt är en liten plats för en kortvågs anläggning. Dålig jord, för kort antenn etc. gör att en aldrig så välgjord installation ändå är en kompromiss. Problem kan förekomma, ofta på vissa frekvenser. Man kan överraskas över att på en viss frekvens blir det alla typer av spökerier. Typiska problem kan vara att sändningen stör annan elektronik i båten, sändaren stör sig själv, man får höra att det låter illa, man bränner sig på radiostationen eller mikrofonen. De flesta fel beror på att antennsystemet ”vill ha” bättre jord.

Detta kan avhjälpas genom alternativa jordningar, ferritkärnor eller helt enkelt genom att sänka sändareffekten. Tänk på att (-10dB) 10 watt istället för 100 watt egentligen inte är så stor skillnad och inte inverkas så mycket på räckvidden som man tror. Dessutom spar man ju ström.

Alternativa antenner
Om man får masthaveri är man ju utan antenn då den som bäst behövs. En reservanten kan vara ett teleskopmetspö, 7–12 meter. På detta tejpar man en kabel (1.5mm2), monterar sprötet snett uppåt och ansluter till antenntunern. I hamn kan man förlänga stagantennen genom att klämmer fast  en lång (20 meter) antennsladd (försedd med startklämma), och kastar upp andra ändan av tråden i ett träd.

Förbättra jorden
Jorden kan förbättras genom att lägga släplinor i sjön kopplade till HF jordpunkten (antenntunerns jordpunkt). På samma sätt som en del använder jordtrådar kopplade till stationen vid risk för åska. Det är möjligt att ha upp till 20 meter långa jordledningar släpande.

HF radio på sjön
HF radio på sjön kan användas till mycket, säkerhet - att kunna ropa på kustradiostationer, ropa på andra fartyg i nöd. Vid trafik på nödfrekvensen 2182kHz har man en räckvidd på 100-300km. Vågutbredning är något man måste lära sig, här gäller att ingenting är riktigt stabilt. Man måste ta hänsyn till tiden på dygnet, var på klotet man befinner sig etc.

Att lyssna på amatörbanden gör att man kan lära sig mycket om just vågutbredningen. Man kan göra bedömningen att den man hör kan man också göra sig hörd hos. Man kan lyssna på rundradio, de flesta länder har kortvågsändningar som hörs över hela jorden så även Sveriges Radio. Tala med Radio Sweden för frekvenstabell. Man kan ta emot väderfax, vilket kräver modem och dator.

Alla HF-tranceivers klarar att ta emot väderfax. Att ha kontakt med sina vänner och andra havsseglare är mycket trevligt från internationellt vatten. Att som radioamatör kunna utöva hobbyn i båten är mycket stimulerande.