Effekttillägg 2025 – Vad innebär förändringen för din elräkning?

Här gör vi en tydlig genomgång av den nya prismodellen, hur effekttoppar påverkar kostnaderna och vilka åtgärder du kan vidta för att minska din elförbrukning.

Från och med 1 januari 2025 inför flera svenska elnätsbolag en ny prismodell baserad på effekt – ett så kallat effekttillägg. Det innebär att hushåll inte längre bara betalar för hur mycket el de använder (kWh), utan också för hur mycket effekt de använder samtidigt (kW). Syftet är att jämna ut belastningen på elnätet och undvika dyra utbyggnader.

Vad är effekttillägg?

Effekttillägget är en avgift som baseras på hushållets högsta samtidiga elförbrukning under en månad. Det är alltså inte mängden el som kostar mest, utan när och hur snabbt elen används. Om du exempelvis laddar elbilen, kör tvättmaskinen och använder spisen samtidigt – då skapas en effekttopp som kan bli dyr.

Hur påverkas hushåll utan ESS?

För hushåll utan energilagring innebär effekttillägget en ny utmaning. Många har svårt att styra sin elanvändning till lågtrafiktider, särskilt barnfamiljer med fasta rutiner. Det kan leda till högre kostnader – inte för att de använder mer el, utan för att de använder den samtidigt.

Tips för att minska effekttoppar:

• Schemalägg tvätt och diskmaskin till nattetid.
• Undvik att använda flera stora elapparater samtidigt.
• Byt till mindre huvudsäkring om din faktiska effekt är låg.

Hur påverkas hushåll med ESS?

Hushåll som har installerat ett energilagringssystem (ESS), exempelvis batterier, har en stor fördel. Dessa system kan lagra el under lågtrafiktid (när elen är billig och nätet mindre belastat) och sedan använda den under högtrafik. Det kallas peak shaving – och det kan sänka effekttopparna rejält.

Fördelar med ESS:

• Minskar effekttoppar och därmed effekttillägget.
• Ökar självförsörjning och flexibilitet.
• Kombinerat med solceller kan ESS ge ännu större besparingar.

Viktigt att veta: ESS-laddning kan skapa egna effekttoppar

Även om ett ESS kan hjälpa till att minska effekttoppar, finns en viktig aspekt att beakta: själva laddningen av batteriet kan skapa nya effekttoppar – särskilt om laddningen sker under tider med hög belastning på elnätet.

Om batteriet laddas med hög effekt (t.ex. 5–10 kW) samtidigt som hushållet använder andra elintensiva apparater, kan den totala effektanvändningen skjuta i höjden. Detta triggar effekttillägget och kan leda till högre kostnader – trots att hushållet har ett batteri.

Så hanterar du ESS-laddning smart

För att undvika att ESS-laddningen själv blir en kostnadsdrivande faktor, bör hushåll med batterilagring tänka strategiskt kring laddtider och styrning:

1. Schemalägg laddningen – ladda batteriet under lågtrafiktider (t.ex. nattetid).
2. Begränsa laddströmmen – ställ in maximal laddström i batterisystemet.
3. Integrera med solceller – ladda batteriet direkt från solpaneler under dagen.
4. Använd lastbalansering – dynamisk styrning som pausar laddning vid hög belastning.
5. Övervaka och optimera – följ hushållets effektprofil och justera beteendet.

Slutsats

Effekttillägget är en del av Sveriges elektrifieringsstrategi – men det kräver att hushållen anpassar sig. För de utan ESS kan det innebära högre kostnader och behov av förändrade vanor. För de med ESS är det en möjlighet att spara pengar – men bara om laddningen sker smart.